Lärjungar

ur morgonrodnadens sköte. (Psalt.110:3)

 

Tänk om alla, som är troende och kanske aktiva i kyrkan på olika sätt (eller inte) skulle känna så VARJE söndag: "Villigt kommer ditt folk när du samlar din här". Jag kan se det framför mig. En helt drös med ungdomar på några bänkar, några barnfamiljer, en del i föräldragenerationen och massor av pensionärer. Kanske blir inte kyrkan helt full, men tillräckligt välbesatt för att det ska vara härligt att vara där. Vilken sång det blir! Vilken känsla när vi blir tysta i bönen, vilken vilja att lyssna till Guds Ord och utläggningen av den. Och detta fortsätter även nästa söndag. Och söndagen därefter. Och söndagen efter den... Så härligt! Vilken förväntan detta kommer att skapa, vilken kraftsamling för Guds här.

 

Vi kristna har varit svaga och tysta, modfällda och handlingsförlamade alldeles för länge. Det är en kamp vi är insatta i här på jorden - även i vårt eget sammanhang. Ondska finns det gott om, men var finns hoppet, försoningen, glädjen och kälreken? Du och jag är kallade att strida med Jesus på den segrande sidan, på ljusets och livets och kärlekens sida. Det är hög tid att samla krafterna och ta upp striden på allvar. Vi behöver inte göra detta ensamma, utan tillsammans. Vi behöver varandra, verkligen!

 

Det första och "enklaste" vi kan börja med är första raden i Psaltarpsalmen: "Villigt kommer ditt folk". Varje söndag. Även om vi inte ändrar på någonting alls i gudstjänstordningar eller så, så kommer bara detta enda att göra ofantlig skillnad. Tänk själv. Om alla som går i kyrkan då och då börjar komma varje söndag, då skulle antalet öka kanske 6 gånger. Varje söndag! Istället för att vara kanske 20 personer, varav kanske 17 st är över 75 år skulle det bli kanske 120 personer! Och bland dem många unga. Visst är det en häftig tanke?!!

 

 

Så nu är den enkla frågan: Vill Du börja leva efter detta, att komma - ofta och villigt? För det kan inte börja med någon annan. Det måste börja med Dig.